Nicole <3

En flicka med brustet hjärta, sitter ensam på rummet & gråter.
Gråter över dessa spillda dagar.
Gråter efter att blivit sviken.
Sviken av sin älskade.
Den som hon verkligen ville vara med.
Den som hon fortfarande vill vara med!
 
Visst de hade sina dagar då allt inte var bra,
men hur ska man kunna uppskatta det som är bra om det alltid är det?
Alla behöver ha dessa dagar, men varför ta farväl av en sån sak?

Flickan tänker & tänker, vad var det egentligen som gick fel?
Vad var det som fick pojken att lämna den han sa betydde mest?
Den som han sa att han älskade mest i världen & aldrig ville förlora?

Visst han älskade kanske henne, men inte som hon älskade honom.
Han lovade att allt skulle bli bra & att de skulle vara tillsammans,
men ändå sa han att de bara skulle vara vänner.

Pojken förlorade sin prinsessa, för något som inte ens är sagt rätt ut.
För missförstånd, små som brödsmulor & stora som berg.
Men det spelar ingen roll, för han har förlorat flickan som har förlorat sig själv.



"Call me a sinner, call me a saint.. Tell me it´s over, I´ll still love you the same!"

/Nicole