Word
/N
If they
If they miss you they will call you. If they want you as their friend they will try their best by giving you the best. If they care they will show you. If not - they are not worth your time since you obviously aren't worth their time.
True story
"Idag är jag fulast i hela världen,
men det är konstigt för jag var
så sjukt snygg igår."
/N
Don´t look back in anger
What does´nt kill you, only makes you stronger, right?
Or maybe I´m wrong, sometimes tears say all there is to say.
Sometimes your first scar won´t ever fade away.
Sometimes we don´t learn from our mistakes and sometimes
we have no choice but to walk away.
Just like I predicted we´re at the point of no return, we can´t
go backwards, no corners to be turned. I can´t control it.
There is no difference in who is right or wrong. I deserve much
more than this. Theres no way you´re changing. You hear me
talking, but my words don´t mean a thing.
What´s your definition?
What do you really want?
What do you really want to become?
No matter what I sacrifice, I still never gonna be enough.
And nothing else matters.
/N
Status: Obetald semester på obestämd tid (Arbets-sökande/lös heter det ja)
Ja man skulle ju kunna säga att det har hänt en del det sista, fast samtidigt inte. Jag är nämligen arbetslös för tillfället, åh herre vad det är tråkigt. Jag blir så rastlös av att inte ha något speciellt att göra på dagarna, att inte ha någon struktur i vardagen och blir frusterad av att jag inte hittar några lämpliga sökbara jobb. Körkort. körkort, körkort. Det är tydligen vad som krävs på alla de lediga jobb jag har hittat. Jag har inget körkort, men jag har viljan att skaffa ett, dock inte pengarna. Därav behöver jag också ett jobb. Men hur ska det gå ihop? Inget jobb utan körkort, inget körkort utan jobb? Knas!
Men vad vill jag jobba med då?
Rent konkret så vet jag inte det själv. Jag kan inte säga något specifikt jag vill jobba med. Det är nästan lite fuskigt med människor som verkligen vet vad dom vill "bli när dom blir stora", redan när dom är små. För jag är snart 20 år och har fortfarande inte kommit på det. Många skulle nog säga att det inte gör något, för att jag är ung, jag har lång tid på mig att komma på det.
Det stämmer dock inte riktigt. Av alla hundratals jobbannonser jag har läst de senaste dagarna, så finns det vissa saker jag har lärt mig. Man skulle kunna sammanfatta det ungefär såhär;
Som jobbsökande bör du..
.. Vara ung, sisådär 20-25 år.
.. Ha fött alla de barn du tänkt skaffa,
.. inte nog med det, helst ska barnen vara tillräckligt gamla så du inte behöver vabba
.. Ha körkort,
.. helst ska du ha några års körvana.
.. Du ska ha ett omänskligt imunförsvar, så du slipper vara sjuk. Helst ska du vara odödlig.
.. När det kommer till utbildningar så ska du ha en fullständig gymnasieutbildning,
.. Läst på högskola, universitet och alla andra tänkbara utbildningar de senaste 23 åren.
Sedan så höjer de pensionsåldern hela tiden också.. Något som jag själv inte anser är bra för någon. De som har några år på nacken, har jobbat hårt hela sitt liv, måste få leva luckan lite för de pengar som sparats under hela tiden de jobbat. Medans gamlingarna är nöjda med att få göra något kul med sina pengar innan de dör, så får även alla vi unga människor möjligheten till deras gamla jobb. Vilket leder till fler jpbbmöjligheter, än om ingen människa hinner pensioneras innan de går i graven.
Någon mer än jag som märker att det är svårt att skaffa jobb nu för tiden? Det är ju helt orimliga krav som ställs på oss unga, men framförallt arbetssökande. De som säger att det finns massa jobb att söka, har själva redan ett jobb och har antagligen inte läst igenom de krav som faktiskt ställs.
Snälla är det någon som har ett jobb till mig?
Ett jobb dit jag går med glädje på morgonen, som får mig att känna att det ska bli kul med en ny arbetsdag när jag vaknar, där jag omges av massa människor hela dagarna, Där jag får utvecklas som person, är uppskattad och känner att jag gör något bra. Sedan vad detta jobbet är för något, jag det är det bara att komma på!
/Nicole
Längtar
Life is a bitch and then you die, right?
I won´t ask for forever, cause forever is to long
Det va det här jag va rädd för, att förlora dig.
Jag är borta från ditt liv, nu ska jag bara försöka få bort dig från mitt!
/Nicole
Idag är en jobbig dag!
Enda sen i lördags morse, så har allt bara varit snurrigt! Tankarna flyger omkring & man vet inte riktigt vart man ska ta vägen. Jag vaknade med en klump i magen & visste genast att något var fel. Började dagen med att läsa en artikel, om en bilolycka mellan Bollebygd & Hindås. Min första tanke var: Jessica! Herregud tänk om det är Jessica!!? Efter en stund fick jag reda på att det inte var hon, men jag fick istället veta att det var hennes fyra bästa kompisar. Jag vet knappt vad som är värst. Att lida själv eller att se någon annan lida? Det är nog fan värre att se Jessica & alla andra lida. Tänk om? Det är nog den frågan man har fått höra flest gånger under denna korta, men samtigt otroligt långa tid. Det är en fråga som inte går att undvika, samtidigt som den inte gör någon som helst nytta.
Tre otroligt fina flickor miste sina liv, snabbare än du hinner blinka & yttligare en tjej ligger nersövd på sjukhuset pga av sina skador. Jag kände inte dessa tre änglar personligen, men jag har träffat dem & det är tillräckligt för att jag själv ska påverkas så mycket som jag gör.
Jag visste att idag skulle vara en jobbig dag. Jag trodde att jag var mentalt förberedd på detta, men det var jag verkligen inte. Idag var första skoldagen sedan olyckan. Man kände en dyster vind blåsa förbi, när man kom innanför dörrarna. Med en klump i magen, så gick jag upp till klassrummet. Där möttes jag av den delen av klassen som var där idag, massa fika & en sorgsen lärare.. "Idag blir det ingen vanlig skoldag" inledde min lärare med.. "Jag tror att de flesta av er redan vet vad som har hänt" Där såg man hur tårarna trängde fram ur hennes ögon! Ja visst hade alla hört vad som hade hänt & mer därtill. Fyfan säger jag bara! Livet är så fruktansvärt orättvist!
Vi fick fika & ganska snabbt så började alla prata om vad de visste, hade hört & till och med sett. Det var bra att det fick bli så. Alla fick en chans att bearbeta allt lite, samt kunna få en klarare bild om vad som egentligen hade hänt. Lärarna sa att vi är den hårdast drabbade klassen på hela skolan.. Det märktes. Alla var vänner med dom eller var bra vänner med deras.
Klockan 13.00 så hölls det en tyst minut på hela skolan. Jag tror aldrig att jag har varit med om en sån tystnad, i en byggnad med så många människor. Det var nästan så att man kunde höra alla andras tankar!
Skulle kunna fortsätta att skriva massor, men jag väljer att sätta punkt här. Resten av berättelsen blir för personlig för mig & många andra.
Jessica: Du är en sån otroligt stark människa, även om du kanske inte känner så just nu. Du kommer att klara detta, även om det är det jobbigaste (Nej det ordet räcker inte till) du någonsin kommer att gå igenom. Men så fort du börjar tvivla på dig själv, så lovar jag dig att det finns massor av vänner & till och med okända människor som finns här & stöttar dig! Genom ord, tystnad & handligar. Ingen av oss kommer nog någonsin förstå hur det verkligen känns, men vi kan känna igen oss & ibland räcker det! <3
Bild lånad från en minnesgrupp på fb!
Vila i frid, Frida Saarinen, Alexandra Stålfors & Sophia Lindström! & En styrketanke till Emmelie, som kämpar för sitt liv!
I´m gonna be okey
Ibland önskar man att man hade kunnat spola tillbaka tiden & göra saker annorlunda. Man hoppas att allt egentligen bara var en hemsk mardröm, som man snart vaknar från.. Dock blir det värre när man inser, att det bara är verkligheten som står & knackar en på ryggen. Önskar att denna helgen hade försvunnit eller att mitt minne åtminstone hade kunnat sudda ut dessa dagar. Ångesten ekar i mitt huvud & paniken trycker över mitt bröst. Jag vet att det inte är någon fara & I´m gonna be okey. Someday.
/Nicole
Do you remember me, after all this time
Jag förstod mig inte på dig igår & inte idag... kommer jag att göra det imorgon? Antagligen inte!
Fast ändå vet jag!
/Nicole
My walls
sometimes people put up walls,
not to keep people away,
but to see who cares enough to tear those walls down!
/Nicole
Not anymore
I hate myself for being sad when thinking about you, seeing picturs of you and reading our messages.
But from this point, I'm not going to do that anymore.
I'm moving further and from now being happy and forgetting you!
/Nicole
Det kunde lika gärna vart du!
I wanna belive in you, but I can´t!
Jag kan inte släppa att du har blivit precis som dom. Precis så som jag verkligen inte trodde att du var. Det var du ju iofs inte, men du är det nu. Det är la det som räknas. Jag blir ledsen när jag tänker på det. För att jag vet att du är en helt underbar & gullig människa. Varför ska du då spela den du är idag? Det går liksom inte ihop nånstans. Du är inte så "tuff" som du tror. Det är jävligt synd att du tror det. Du förlorar bara så mycket på det i slutändan.
Jag vill fortfarande tro att du är den som jag lärde känna, men jag kan inte det längre. Hur mycket jag än vill göra det. Jag brukade älska dig för den du är, men det gör jag inte längre. För då är det inte dig som jag älskar. Jag kan inte lura mig själv längre. Du är som bortblåst. Fyfan vad det känns hemskt att säga detta, men jag har förlorat nästan all respekt för dig. Du har bevisat för mig vart du står.
Ser inte jag en skymt av att du är kvar, att du bara har sprungit och gömt dig.. Då har du förlorat en vän!
/Nicole
En omvänding mot det sämre
Det finns en sak som jag har tänkt ganska mycket på den senaste tiden. Det är hur vissa människor har förmågan att omvandla "Bra" människor till "sämre" människor. De skall vara så himla tuffa & vara ute & slåss. De skryter något fruktansvärt om allting & tror att de är störst, bäst biff & vackrast. I deras värld skall man vara grov & tjejer är objekt. Det finns inte att man "älskar med en tjej"/har sex, utan man bankar/knullar/sätter på en tjej.
I själva verket är dessa människor fruktansvärt omogna & antagligen väldigt osäkra på sig själva. Hur fan orkar man gå runt & vara en sån person? Det finns några som jag känner som var helt underbara människor från början. Riktigt bra vänner, som även var "skötsamma" om man säger så. Nu är de helt omvända. De är jätte kaxiga och springer runt & spelar allan.
Det är synd om dessa underbara människor tror att de vinner något på att vara så. De vinner inte någon som helst respekt på att springa runt och slå ner folk. Det är snarare tvärtom! Att folk förlorar all respekt för dem & tycker att de borde växa upp & sluta vara så barnsliga.
Man vinner inga som helst riktiga vänner i ett sånt liv. Det du måste göra är att du hela tiden skall bevisa vad du går för, att du är liiite tuffare än de andra i gänget & du skall toffla efter "ledaren" hela tiden! Seriöst ni går inte på lågstadiet längre!! Vissa av er är vuxna människor och de andra är på god väg att bli det. Men detta gäller bara åldern & inte beteendet!
Jag hade kunnat skriva en jättejätte lång text om detta, eftersom att det är något som sker väldigt nära mig. Jag är bara så jävla less på att se dessa underbara människor bli till någon som man inte har någon somhelst respekt för längre, för det ha de inte för någon annan heller. & som de flesta har fått höra från när de var små, Behandla andra som du själv vill bli behandlad!
/Nicole
Den första kyssen
sen den första gången jag såg på dig har jag haft den där känslan som är speciell,
minns den där dagen, jag ber dig ta mig tillbaka.
du är de vackraste gud har skapat, ingen tvekan om det
/Nicole
Det mest romantiska jag vet!
Det finns några saker som gör att man verkligen kan få mig på fall! Fast det räcker ju skälvklart inte med det, men om man nu har lyckats fånga mitt intresse & gör detta, då har man verkligen lyckats! Min prins gjorde detta & visst blev jag hans prinsessa! Jag må drömma mig bort en del, men så här tycker jag iaf :)
<3 Pussa mig på pannan, Låter kanske lite konstigt, men jävlar vad gulligt!
<3 Visa att jag är din! Min prins gjorde det i skolan en dag, när han gick med sina vänner.. Han fick syn på mig på lunchrasten när jag satt med M i gatan där det också var fullt med annat folk, eftersom att vårat café ligger där. Iaf så såg han mig, lös upp som en sol, pekade på mig & sa: Hon där! Det är min flickvän! Inför alla människor, mina vänner & hans vänner! Det är ett ögonblick jag sent kommer att glömma! Oavsett att jag inte är tsm med min prins längre.
<3 Kyss mig i regnet, det är jag knappast ensam om att tycka! Tänk dig själv att du och din pojk/flickvän har bråkat eller bara saknar varandra, så ser ni varandra, hoppar upp i famnen och kysser varandra! Detta är något som jag verkligen vill.
Jag har en dröm, om att min prins vaknar upp en dag & verkligen inser att han gjorde fel. Att han vill ha tillbaka sin prinsessa. Att han ber henne möta honom.. De går sakta mot varandra, båda osäkra på vad den andra har att säga. Det börjar sakta men säkert regna mer & mer medans de närmar varandra. De möts & han säger förlåt, det är dig jag vill ha! Hon ser på honom, kollar in i hans vackra blå ögon & ser det hon alltid har sett! Kärlek! Hon kramar om honom & då faller regnet & självklart är det då kyssen kommer! De blir kalla av regnet & kommer närmre varandra för att hålla värmen! Sedan går de därifrån, hand i hand lyckligare än någonsin!
/Nicole
Om vi bara hade varandra
"Om vi bara hade varandra,
I hela världen fanns det bara du och jag..
Om det bara var vi två,
skulle du se mig,
eller vända om och gå? "
/Nicole
Kloka ord?
"När den rätta dyker upp säger hjärtat till och då får huvudet säga vad det vill."
